vår gulisintagning, eller "tappisuunnistus" som vi kallar det.
Såklart har jag också lyckats studera lite under min första månad på Uni. Hittills har vi haft kemi, kemi, "farmaseuttinen lainsäädäntö" och lite till kemi... Och allt som oftast har jag till och med orkat släpa mej på föreläsningarna (med undantag vissa torsdag mornar).
Så kanske jag borde säga nånting om hur det är att studera just Farmaci.
Jag försöker minnas hurdan bild jag hade av farmaci och farmacistuderande före jag började studera, men kan inte riktigt komma på nånting. Hurdan är en typisk farmacistuderande? Jag har nog aldrig riktigt tänkt på saken. - Trots allt tyckte jag länge att farmaceut och provisor måste vara det tråkigaste yrket i världen.
Men det går liksom inte att generalisera hurdan en typisk farmacistuderande är på samma sätt som man kan med t.ex. en fysiker eller en filosof.
Det verkar också råda en väldigt stor yrkesstolthet hos alla farmaci-människor. Vid det här laget har vi fått höra av så gott som varje föreläsare vi haft om hur "fint och viktigt" ämne farmaci är. Jag har nog blivit lite hjärntvättad med, för plötsligt känns det faktiskt som om jag skulle studera ett ganska viktigt och bra ämne!
Jag är nog jätte nöjd att jag valde just farmaci (uni har totalt hjärntvätta mej)! Studierna är intressanta (fast vissa uppgifter som "tiedonlähteet farmasiassa" sku jag hellre lämna emellan) och studie vännerna är både roliga och vettiga utan att vara för nördiga (haha!). Vår ämnesförening (YFK) är dessutom en av Finlands äldsta och som tur för oss är den inte helt fattig heller. Och det bästa med att studera farmaci är att diverse läkemedelsföretag mm. gärna sponsrar vårt festande (det brukar bli ganska intressanta efterfester på AKK med mycket mingel och "networkande")!
"Sponsored by Ratiopharm"
Så överlag börjar mitt liv i "storstaden" med studier och allt så småningom se ut som nåt. Kela har äntligen beviljat mig studiestöd så att jag då och då kan äta annat än nudlar och jag har fått lite mera möbler till min bostad. (Nu gäller det bara att orka sätta ihop alla IKEA saker.)
Det har annars också skett mycket förändringar i mitt liv just nu. Jag sa ju att det här skulle bli en lite mer personlig blogg, så nu kan jag väll skriva här så att alla som vill kan läsa det (trots att jag tvivlar på att det finns så hemskt många)att jag inte heller mera är tillsammans med Kimi... Idag slog det mig för första gången ordentligt att jag faktiskt är singel. Helt ensam.
Så här efter två år känns det såklart lite konstigt och tomt.. Men jag tror nog det är bäst så. Jag behöver lära mig att vara för mig själv och bli självständig.
// saga
