Kommer det aldrig att sluta snöa?
Ute ser det ut som i Sibirien! & Jag sitter här inne invirad i en filt och lyssnar på LCMDF -"Ray Ban glasses(winter mix)" (den påminner mej om förra vårvintern & studentskrivningstider) och drömmer om våren..
PS. Ray ban glasses fick mej så nostalgisk att jag började läsa på min gamla blogg.
Kolla: saga.papper.fi
söndag 31 januari 2010
lördag 30 januari 2010
lääkärileikit
På onsdagen fick jag äntligen min efterlängtade "nollaus" av tenten i biotieteiden persuteet. Vi bestämde oss nämligen med Tuuli och Heini ganska så spontant att fara på medis fest(lääkärileikit)i Apollo.
Det var exakt vad jag behövde just nu! Har inte haft så roligt på länge. Inte minst för att vi hade dom bästa etkona (etkot=förfest)hos Heini! Heini lagade jordgubbsmargaritan och jag och Tuuli hämtade skumpa. Där satt vi sedan och pratade, drack skumpa och gjorde världen till en bättre plats...
Sedan for vi till Apollo. Hela stället kryllade av blivande läkare, vilket såklart fick mej helt i extas! Vi dansade, minglade och hade allmänt roligt. Lärde till och med känna några medi-studerande lite bättre och jag fick prata om mitt favorit samtalsämne: inträdesprovet till medi.
Följande morgon fick jag uppleva en känsla som blivit ganska bekant under förra terminens lopp, nämligen baksmälla. Att sitta och försöka lära sej nånting om neurologiska sjukdomar då man sovit 3h och dessutom antagligen fortfarande har alkohol i blodet är inte den bästa kombinationen. Efter det måste jag ännu bli och göra en undersökning till MDS (skoltidningen)...Som tur hade vi ändå inte labb!
Nu är jag hemma i Lappträsk. Skulle egentligen ha en miljon saker jag borde försöka göra (läsa organisk kemi& göra uppgifter, läsa till tenten i farmasian teknologia och till labbtenten,läsa fysiologi, söka sommarjobb, skriva på min juttu till MDS...) men just nu orkar jag bara inte.
Det är alltid samma sak. Jag har märkt att mitt studerande går efter ett visst mönster:
När en kurs börjar planerar jag allt om hur jag skall börja läsa i god tid och försöka att göra alla övningsuppgifter varje vecka. Efter ca 1-2 veckor har jag ännu inte öppnat boken, men jag tänker att det nog ännu är gott om tid före tenten. Ca 2 veckor före tenten märker jag att jag har över 300 sidor att läsa + övningsuppgifter och jag kan inget! Vid det här laget får jag panik, så jag börjar stressa och läsa som en galning! Efter tenten lovar jag mej själv att nästa gång ska jag börja i god tid. Och så börjar det allt från början igen..
Jag kommer ännu nån gång att få nån sorts burne out för att jag inte kan koordinera min tid.
Det var exakt vad jag behövde just nu! Har inte haft så roligt på länge. Inte minst för att vi hade dom bästa etkona (etkot=förfest)hos Heini! Heini lagade jordgubbsmargaritan och jag och Tuuli hämtade skumpa. Där satt vi sedan och pratade, drack skumpa och gjorde världen till en bättre plats...
Sedan for vi till Apollo. Hela stället kryllade av blivande läkare, vilket såklart fick mej helt i extas! Vi dansade, minglade och hade allmänt roligt. Lärde till och med känna några medi-studerande lite bättre och jag fick prata om mitt favorit samtalsämne: inträdesprovet till medi.
Följande morgon fick jag uppleva en känsla som blivit ganska bekant under förra terminens lopp, nämligen baksmälla. Att sitta och försöka lära sej nånting om neurologiska sjukdomar då man sovit 3h och dessutom antagligen fortfarande har alkohol i blodet är inte den bästa kombinationen. Efter det måste jag ännu bli och göra en undersökning till MDS (skoltidningen)...Som tur hade vi ändå inte labb!
Nu är jag hemma i Lappträsk. Skulle egentligen ha en miljon saker jag borde försöka göra (läsa organisk kemi& göra uppgifter, läsa till tenten i farmasian teknologia och till labbtenten,läsa fysiologi, söka sommarjobb, skriva på min juttu till MDS...) men just nu orkar jag bara inte.
Det är alltid samma sak. Jag har märkt att mitt studerande går efter ett visst mönster:
När en kurs börjar planerar jag allt om hur jag skall börja läsa i god tid och försöka att göra alla övningsuppgifter varje vecka. Efter ca 1-2 veckor har jag ännu inte öppnat boken, men jag tänker att det nog ännu är gott om tid före tenten. Ca 2 veckor före tenten märker jag att jag har över 300 sidor att läsa + övningsuppgifter och jag kan inget! Vid det här laget får jag panik, så jag börjar stressa och läsa som en galning! Efter tenten lovar jag mej själv att nästa gång ska jag börja i god tid. Och så börjar det allt från början igen..
Jag kommer ännu nån gång att få nån sorts burne out för att jag inte kan koordinera min tid.
onsdag 27 januari 2010
jordgubbsmargaritas
Jag har lämnat livet som ordentlig studerande bakom mej och sitter nu hos Heini och dricker jordgubbsmargaritas och skumppa! Snart far vi till Apollo och hoppeligen träffar vi trevliga blivande läkare där.
tisdag 26 januari 2010
handyman
Jag höll redan på att bli helt förtvivlad för att jag inte har någon handyman som kunde fixa översvämningen* i mitt badrum. Men efter att ha suttit och tyckt synd om mej själv i en stund bestämde jag mej för att det nu är dags för mej att bli självständig! Så jag ryckte upp mej, gick till badrummet och fixade problemet SJÄLV!
Orsaken till översvämmningen visade sej vara att min lavoar stockat sej, vilket ledde till att vattnet som leds från bykmaskinen via ett rör till samma rör som lavoarens vatten steg upp i lavoaren och började svämma över. Jag lyckades öppna röret och tömma stockningen och nu fungerar allt som normalt igen!
Det är vad jag kallar att vara en självständig kvinna! (haha)
* se föregående inlägg
Orsaken till översvämmningen visade sej vara att min lavoar stockat sej, vilket ledde till att vattnet som leds från bykmaskinen via ett rör till samma rör som lavoarens vatten steg upp i lavoaren och började svämma över. Jag lyckades öppna röret och tömma stockningen och nu fungerar allt som normalt igen!
Det är vad jag kallar att vara en självständig kvinna! (haha)
* se föregående inlägg
labb, labb och mera labb
Idag titrerade vi i labbet. Det såg ut såhär:
Vi fick också färdigt hela "työtehtävä 9" vilket innebär att jag imorgon inte behöver komma till skolan till kl. 8! Får alltså för en gångs skull sova länge!
För övrigt börjar jag vara ganska trött på den här eviga vintern! Det är kallt hela tiden och jag har redan tappat tre par vantar.
Ps. Min tvättmaskin håller för tillfället på att förorsaka översvämning i mitt badrum. Och på något sätt har jag på känn att det inte är helt normalt att den gör så...(hoppas ni fattar min sarkasm.)
Vi fick också färdigt hela "työtehtävä 9" vilket innebär att jag imorgon inte behöver komma till skolan till kl. 8! Får alltså för en gångs skull sova länge!
För övrigt börjar jag vara ganska trött på den här eviga vintern! Det är kallt hela tiden och jag har redan tappat tre par vantar.
Ps. Min tvättmaskin håller för tillfället på att förorsaka översvämning i mitt badrum. Och på något sätt har jag på känn att det inte är helt normalt att den gör så...(hoppas ni fattar min sarkasm.)
måndag 25 januari 2010
unintentional tipaton
Här är ett tips till alla som har svårigheter med att hålla en månads "tipaton":
börja labba! För efter en hel dag i labbet har man varken tid eller ork att fara ut och festa. Och så måste man ju skriva "labrapäiväkirja" när man kommer hem...
Och om man ännu efter detta känner för att fara ut kan det vara bra att samtidigt även gå kursen i biotieteiden perusteet. Och läsa till tent.
En månad. Det är allt som krävts för att förvandla mej till en hysterisk studerande utan liv. I en månads tid har jag inte kunnat tänka på annat än labb och tenten i biotieteiden perusteet. Jag har varken sovit, varit ute och träffat folk eller gjort nåt annat roligt.
Så förra fredagen kom tentdagen.
Och nu känns det bara tomt.
Jag hann bli så van med att bara läsa att nu när jag inte har nånting jag måste läsa till vet jag inte vad jag borde göra. Och det om nånting är ett tecken på att jag behöver lite action i mitt liv!
Jag är inte ens säker på att jag mera kommer ihåg hur man har roligt! På lördagen då vi var ute och firade Ninas födelsedag var det meningen att jag skulle "nollata" min tent riktigt ordentligt. Efter två drinkar och efter att ha blivit kallade för "alaikäsiä" med tessi slutade kvällen med att vi for hem klockan 01.20.
01.20!! Och jag som annars brukar vara typ den sista i baren!
Men kanske det bara är en bra sak att ha en lite lugnare period emellan. Fokusera på studier och så vidare...Och oftast händer de roligaste sakerna då man minst anar det.
Jag har i varje fall nånting att se frammemot. För trots vissa svårigheter lyckades vi äntligen med Tessi skaffa flygbiljetter så i februari blir det LONDON!
börja labba! För efter en hel dag i labbet har man varken tid eller ork att fara ut och festa. Och så måste man ju skriva "labrapäiväkirja" när man kommer hem...
Och om man ännu efter detta känner för att fara ut kan det vara bra att samtidigt även gå kursen i biotieteiden perusteet. Och läsa till tent.
En månad. Det är allt som krävts för att förvandla mej till en hysterisk studerande utan liv. I en månads tid har jag inte kunnat tänka på annat än labb och tenten i biotieteiden perusteet. Jag har varken sovit, varit ute och träffat folk eller gjort nåt annat roligt.
Så förra fredagen kom tentdagen.
Och nu känns det bara tomt.
Jag hann bli så van med att bara läsa att nu när jag inte har nånting jag måste läsa till vet jag inte vad jag borde göra. Och det om nånting är ett tecken på att jag behöver lite action i mitt liv!
Jag är inte ens säker på att jag mera kommer ihåg hur man har roligt! På lördagen då vi var ute och firade Ninas födelsedag var det meningen att jag skulle "nollata" min tent riktigt ordentligt. Efter två drinkar och efter att ha blivit kallade för "alaikäsiä" med tessi slutade kvällen med att vi for hem klockan 01.20.
01.20!! Och jag som annars brukar vara typ den sista i baren!
Men kanske det bara är en bra sak att ha en lite lugnare period emellan. Fokusera på studier och så vidare...Och oftast händer de roligaste sakerna då man minst anar det.
Jag har i varje fall nånting att se frammemot. För trots vissa svårigheter lyckades vi äntligen med Tessi skaffa flygbiljetter så i februari blir det LONDON!
onsdag 6 januari 2010
kahdenkympinkriisi
Vem är det egentligen som har hittat på begreppet "20-års kris"?
Jag menar: här sitter jag, nu 20 år gammal, och känner mej exakt lika liten som jag gjorde i går den här tiden då jag bara var 19 år. Mina föräldrar tar fortfarande inte mej på allvar, jag slipper fortfarande inte in till de flesta av Helsingfors barer och jag ser fortfarande ut som 16.
Vad jag försöker säga är att det är ju bara alldeles absurt att ha någon sorts kris över att man fyller 20! Så för att citera en klok spurgu (och föredetta drogmissbrukare) vi en gång hade glädjen att träffa i den legendariska Populus: "EI OLE OLEMASSA MITÄÄN SELLAISTA KUIN KAHDENKYMPINKRIISI!!"
Med dessa visa ord i minnet tänker jag alltså fortsätta mitt liv som normalt. Njuta av min ungdom, studielivet och allt annat roligt!
ps. LABRAPÄIVÄKIRJA, del 2
Min och Tuulis framgång i labbet slutade lika snabbt som det började. Hela gårdagen var en enda röra. 8 långa timmar i labbet och inget ville gå rätt! Först hamnade vi göra ett prov 2 gånger (den blev nog inte helt rätt andra gången heller, men vår assare tyckte väl så synd om oss att han godkände det ändå) och sedan tillbringade vi långt över en halv timme på att försöka neutralisera en lösning (den blev hela tiden antingen för basisk eller för sur) för att sedan få höra att den inte alls behövde vara helt neutral utan fick vara lite basisk.
Nåjaa, det var inte allt. Dessutom lyckades vi ha sönder både ett större provrör och en liten pipett allt inom den sista halvtimmen av dagen.
Jag börjar så småningom förstå varför den förra gruppen var så trötta och utmattade hela tiden då de hade labb. Hoppeligen går morgondagen lite bättre!
det här provet fick entligen inte utsättas för klart dagsljus...
Jag menar: här sitter jag, nu 20 år gammal, och känner mej exakt lika liten som jag gjorde i går den här tiden då jag bara var 19 år. Mina föräldrar tar fortfarande inte mej på allvar, jag slipper fortfarande inte in till de flesta av Helsingfors barer och jag ser fortfarande ut som 16.
Vad jag försöker säga är att det är ju bara alldeles absurt att ha någon sorts kris över att man fyller 20! Så för att citera en klok spurgu (och föredetta drogmissbrukare) vi en gång hade glädjen att träffa i den legendariska Populus: "EI OLE OLEMASSA MITÄÄN SELLAISTA KUIN KAHDENKYMPINKRIISI!!"
Med dessa visa ord i minnet tänker jag alltså fortsätta mitt liv som normalt. Njuta av min ungdom, studielivet och allt annat roligt!
ps. LABRAPÄIVÄKIRJA, del 2
Min och Tuulis framgång i labbet slutade lika snabbt som det började. Hela gårdagen var en enda röra. 8 långa timmar i labbet och inget ville gå rätt! Först hamnade vi göra ett prov 2 gånger (den blev nog inte helt rätt andra gången heller, men vår assare tyckte väl så synd om oss att han godkände det ändå) och sedan tillbringade vi långt över en halv timme på att försöka neutralisera en lösning (den blev hela tiden antingen för basisk eller för sur) för att sedan få höra att den inte alls behövde vara helt neutral utan fick vara lite basisk.
Nåjaa, det var inte allt. Dessutom lyckades vi ha sönder både ett större provrör och en liten pipett allt inom den sista halvtimmen av dagen.
Jag börjar så småningom förstå varför den förra gruppen var så trötta och utmattade hela tiden då de hade labb. Hoppeligen går morgondagen lite bättre!
det här provet fick entligen inte utsättas för klart dagsljus...
måndag 4 januari 2010
labrapäiväkirja
Medan alla andra uni-studerande fortfarande slappar och har jullov har jag som flitig farmaci-studerande haft glädjen att återvända till "skolan" redan idag -ca 2 veckor före alla andra! Men om jag ska vara riktigt ärlig (och låta ännu nördigare än jag är) så var det faktiskt roligt att fara till skolan igen. Inte minst för att vi idag började med våra första labb (farmaseuttisen kemian labrat)!
Att börja labba är nåt jag både har väntat på med iver och sätt framemot med skräck.
Jag är inte den mest praktiska av människor och sannolikheten att jag ännu kommer att sprätta svavelsyra på nån eller spränga upp hela labbet är ganska stor.
Men jag klarade i varje fall av första dagen utan några problem! Fick till och med beröm av vår trevliga finlandssvenska assistent. Fast han lät nog kanske lite för entusiastisk över att jag och Tuuli (som är mitt labb-par) lyckades göra första uppgiften rätt. Fick lite den känslan att han kanske inte tyckte att vi verkade som de smartaste av flickor (haha). Först kände han behovet av att noga förklara åt oss varför man måste använda destilerat vatten istället för vanligt vatten (som om vi inte skulle förstå det själva.) När han sedan skulle granska vårt första prov var han jätte entusiastisk och sade han nånting i stil med:
-Jätte bra! Det är er första gång i labbet? (det syntes tydligen ganska bra) Men ni klara de jätte fint! (och vi hade gjort ett av de lättaste proven)
Men å andra sidan hade han ju helt rätt i att vara ivrig och förvånad över att VI lyckades göra nåt rätt. Det var jag ju själv också!
Så för övrigt. Jag hade ett av de bästa julloven på flera år! Hade en massa att göra och det var skönt att komma bort från skolan och umgås med lite finlandssvenskar igen. Fast 2 veckor i ankdammen var helt tillräckligt för mej. Nu är det skönt att vara tillbaka in "the real world" igen.
Nyåret var också oväntat roligt! Har alltid tänkt att det är det tråkigaste som finns att fara till Baren på nyår, men vi hade faktiskt jätte roligt med Caro, Tuuli och några Tuulis vänner i Onnela. Vi sjöng till och med karaoke (haha, jag tror skumppan & vodka russiansen hade nåt med det att göra). Tyvärr tappade Tuuli sin kamera, så har ingen bildbevis från den ganska vilda natten.
Nyårsetkon!
Ett perfekt sätt att tillbringa dagen efter är att se på Audrey Hepburn filmer, nörda på facebook & äta kinamat.
Att börja labba är nåt jag både har väntat på med iver och sätt framemot med skräck.
Jag är inte den mest praktiska av människor och sannolikheten att jag ännu kommer att sprätta svavelsyra på nån eller spränga upp hela labbet är ganska stor.
Men jag klarade i varje fall av första dagen utan några problem! Fick till och med beröm av vår trevliga finlandssvenska assistent. Fast han lät nog kanske lite för entusiastisk över att jag och Tuuli (som är mitt labb-par) lyckades göra första uppgiften rätt. Fick lite den känslan att han kanske inte tyckte att vi verkade som de smartaste av flickor (haha). Först kände han behovet av att noga förklara åt oss varför man måste använda destilerat vatten istället för vanligt vatten (som om vi inte skulle förstå det själva.) När han sedan skulle granska vårt första prov var han jätte entusiastisk och sade han nånting i stil med:
-Jätte bra! Det är er första gång i labbet? (det syntes tydligen ganska bra) Men ni klara de jätte fint! (och vi hade gjort ett av de lättaste proven)
Men å andra sidan hade han ju helt rätt i att vara ivrig och förvånad över att VI lyckades göra nåt rätt. Det var jag ju själv också!
Så för övrigt. Jag hade ett av de bästa julloven på flera år! Hade en massa att göra och det var skönt att komma bort från skolan och umgås med lite finlandssvenskar igen. Fast 2 veckor i ankdammen var helt tillräckligt för mej. Nu är det skönt att vara tillbaka in "the real world" igen.
Nyåret var också oväntat roligt! Har alltid tänkt att det är det tråkigaste som finns att fara till Baren på nyår, men vi hade faktiskt jätte roligt med Caro, Tuuli och några Tuulis vänner i Onnela. Vi sjöng till och med karaoke (haha, jag tror skumppan & vodka russiansen hade nåt med det att göra). Tyvärr tappade Tuuli sin kamera, så har ingen bildbevis från den ganska vilda natten.
Nyårsetkon!
Ett perfekt sätt att tillbringa dagen efter är att se på Audrey Hepburn filmer, nörda på facebook & äta kinamat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
