lördag 11 september 2010

Farmacidammen

Efter allt härjande, yrande, labbande & stressande under de senaste veckorna tänkte vi med Tuuli, Aino, Heini och Katja att det skulle vara roligt att någon kväll bara umgås tillsammans och ha en riktig "tyttöjen ilta." Så vi bestämde oss för att gå ut och äta och reserverade bord på la Famiglia.
Planen var att vi skulle få tankarna bort från allt som har med skola och studier att göra och för att försäkra oss om detta kom vi överens om att ingen får nämna nånting om studier på hela kvällen. Det visade sej ändå vara ganska omöjligt.
Vi hann inte ens beställa vår mat innan vi redan var mitt i en ivrig diskussion om onsdagens studiefest (isännänsuunnistus). Fast det var ju i princip inte att bryta mot vår deal eftersom det ju inte handlade om studier...Men diskussionen om studiefester och vem som gjort vad, var och när ledde naturligtvis till en minst lika ivrig diskussion om våra diverse studiekamrater. Och efter det tog det inte länge innan någon nämnde ordet "farmasian teknologia" eller "apteekkiharjoittelu" och då var det kört...
Jag blev plötsligt skrämmande medveten om att mitt liv faktiskt kretsar kring studier och farmaci! Inte konstigt att vi inte kan vara en kväll utan att prata om skola när vi praktiskt taget bor i skolan! Och de ända människor vi träffar är våra studiekamrater. Det är nästan lite patetiskt. Det värsta är att farmacikretsarna är mindre än ankdammen! Alla känner alla och alla vet alla andras angelägenheter.
Fast missförstå mej inte; jag trivs faktiskt i skolan och jag gillar farmacimännskor! Och för övrigt hade jag en rolig kväll med god mat och bästa sällskapet!

Så vad annat är nytt?
På onsdagen hade vi som sagt Isännänsuunnistus där vi yrade runt i Kallios (Berghälls) mest spurguga barer. Vi besökte bland annat Kurvitar och den redan legendariska POPULUS!
Mitt personliga mål för kvällen var att bevisa att jag kan vara sofistikerat också när jag dricker. Jag tror att jag faktiskt allmänt taget lyckades ganska bra med mitt mål, förutom i vissa punkter där jag fail jag miserably... men som man säger på finska: "sitä sattuu paremmissakin piireissä." Och så länge alla hade roligt spelar det väl ingen roll. Dessutom kan jag alltid glädja mej åt att jag ivf inte rånade en barrikatu-vägskyllt som vissa andra. :)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar